Här är 2019 års finalister i innovationstävlingen
Nu går sjunde upplagan av Inission innovation award in i sin slutfas och juryn har utsett tre finalister som kommer att göra upp i den rafflande finalen. I potten ligger 1,25 miljoner kr där Prevas bidrar med utvecklingstjänster värt 250 000 kr och Inission bidrar med tillverkningstjänster värt 1 miljon kr.
Bidragen har värderats på bl.a. uppfinningshöjd, genomförbarhet, marknadspotential och nyhetsvärde. Juryn består av Inissions ägare och representanter från Prevas, Almi, Nordea och Ny Teknik.
Finalen avgörs på Åbymässan i Göteborg den 27 mars klockan 13:15 på Scen 2, mitt under pågående Elektronik-mässa. Juryn utser vinnaren i ett Draknästet-liknande koncept och under ceremonin kommer finalisterna och vinnaren att presentera sina innovationer inför allmänheten och press.
En nyhet för i år är att ytterligare 50 000 kr delas ut i form av ”publikens pris”. Därför vill vi uppmana alla att ta sig till Åbymässan för att följa den spännande finalen och heja fram sin egen favorit. Finalisterna finns i Inissions monter E:06 både före och efter finalen.
Årets finalister är:
Blixt Tech AB. Från vänster Trued Holmquist, Charlotta Holmquist, Jan Johansson och Jens Peter Schroer.
Läs mer på https://blixt.tech/
Blixt Tech AB
Stockholmsbaserade Blixt Tech AB grundades 2018 av VD Trued Holmquist och Executive Chairman Charlotta Holmquist. Tillsammans med Jan Johansson, Senior Hardware och R&D, och Jens Peter Schroer, CTO, ställer de upp i Inission innovation award med sina Digitala brytare.
Brytare står för en av de största möjligheterna till energieffektiviseringar och besparingar i elsystemet. Fram till nu har brytare i elskåpet varit fullt ut mekaniska och haft till enda uppgift att skydda vid kortslutning. Blixt digitala brytare ersätter all mekanik med elektronik. För första gången blir det möjligt att med en enda enhet, inte bara bryta elen, utan också styra, mäta och kommunicera med allt som är anslutet till elnätet. Blixt digitala brytare använder DIN-formfaktor, en standard som passar alla elskåp runt om i världen.
ChromoGenics AB. Från vänster Jerker Lundgren, Greger Gregard och Mats Hansson.
Läs mer på https://www.chromogenics.com/
ChromoGenics AB
Uppsalabaserade ChromoGenics AB grundades redan 2003 men det var under 2016 som bolaget tog steget från rent forskningsbolag till ett tillverkande industriföretag. Idag styrs ChromoGenics av VD Jerker Lundgren och tillsammans med Elektronikutvecklare Mats Hansson och CTO Greger Gregard ställer de upp i tävlingen med Innovationsprojektet Autonomt Dynamiskt Fönster.
Ett dynamiskt glas är ett glas som kan ändra genomsläppligheten av solljus med hjälp av en elektrisk signal utan att blanda in rörliga delar. I dag innebär installation av dynamiska fönster i en fastighet ett stort ingrepp. Det krävs mycket utrustning och omfattande kabeldragning, vilket kostar både tid och pengar. ChromoGenics lösning är ett autonomt dynamiskt fönster som med hjälp av en solcell klarar energiförsörjningen på egen hand. Det eliminerar kabeldragning och behovet av extern utrustning och resultatet blir ett fönster som kan monteras in direkt som ett vanligt fönster.
Labtrino AB. Från vänster Thibault Helle och Ramtin Massoumzadeh.
Läs mer på http://www.labtrino.com/
Labtrino AB
Stockholmsbaserade Labtrino AB grundades 2017 och består idag av VD Ramtin Massoumzadeh, Vice VD Thibault Helle och CIO Patrick De Sousa. Tillsammans deltar de i Inission innovation award med Labtrino, det intelligenta vattenmätarsystemet för flerbostadshus.
Om du idag bor i ett flerbostadshus har du ingen möjlighet att veta hur mycket vatten som du förbrukar och hur mycket energi vattnet du förbrukar innehåller. Labtrinos lösning är en utanpåliggande, trådlös och batteridriven mätteknik som installeras på ett par sekunder. Fastighetsbolaget och den som bor i lägenheten kan sedan följa vatten- och energiförbrukningen per tappställe i realtid genom en applikation. Enligt studier leder ökad medvetenhet till minskad vattenförbrukning, vilket gör Labtrino bra för både miljön och ekonomin eftersom fastighetsbolagen nu kan basera sin debitering på faktisk förbrukning.
